Från Akkas rygg II

Ella Niia, Hotell- och restaurangfackets ordförande argumenterar på GP Debatt 9 november för kollektivavtal till varje pris. Hon missar på några viktiga punker analysen av kollektivavtalens vara eller inte vara. Framför allt missar hon vem som skall agera åklagare, domare och bestraffare på arbetsmarknaden.

Om det finns undermåliga arbetsförhållanden och svarta löner inom en bransch skall detta beivras som alla andra lagbrott.

Mig veterligen har facket ingen grundlagsskyddad rätt att skapa egna lagar som först tvingas på, även hederliga, arbetsgivare, och som sedan kontrolleras av fackets egna trupper, så som nu ur ingenting mobiliserat i stora massor i Linnéstan i Göteborg. Vidare, uppmaningen att be politikerna hålla sig borta från att sätta upp reglerna i landet är märklig.

Vem om inte politikerna skall styra landet?

Självklart fattas lagar och regler av de folkvalda, och inte av enskilda intresseföreningar oavsett styrka och traditionell makt. Dessutom, att en medarbetare går “miste om” en summa pengar varje år betyder även då att arbetsgivaren/företaget inte har denna kostnader + skatter. Ett företag är ingen guldgruva där kostnader ur intet kan betalas. Ökade kostnader betyder ökad press på personalen för att kompensera kostnadsökningen, och ofta neddragningar av den största kostnadsposten - lönen, dvs färre arbetade timmar erbjuds i företaget.

Att tala om stora vinster i en bransch generellt betyder inte att varje enskilt företag kan bära kostnader som facket anser vara rätt. Om den anställde inte är nöjd med att få de lagstdgade rättigheterna och ersättningarna, eller mer som ofta är fallet även utan kollektivavtal, finns det altenativa arbetsgivare.

Eller varför inte starta eget, och erbjuda sig själv kollektivavtal?

Andra bloggar om: arbetsrätt, kollektivavtal, HRF, blockad, blockader, starta eget